Jag hoppas en viss tjatmoster är glad. Dessa är de två bästa bilderna. Resten är ofokuserade eller utan konkret motiv. Så bra var den kvällen sommaren i bg 2010.
Sedan jag kom tillbaka hit från Sverige så har vädret varit fantastiskt. Runt tio plusgrader och sol. Igår när jag vaknade, spöregnade det utanför fönstret. Det fortsatte fram till att jag skulle lägga mig och sova igår kväll. "Det slutar nog under natten tänkte jag". And it did. Istället faller något annat från skyarna. Jag som hoppades på att våren var inom räckhåll!
Den enda personen som ville ta bild med mig igår hos kusin Ana (ivanas syster) var denna flicka. Lenka ( Anas dotter, bilder i föregående inlägg) vägrade förutom vid de tillfällen som också syns i bloggen (jag ser fantastiskt bra ut på dessa), annars tog hon telefonen från mig och mördade Tom Talking Cat.
Jag införskaffar ofta böcker via bokus till skolan, och är därför medlem hos dem. Fick detta erbjudande i inkorgen idag. Jag är helt i extas över hur bra erbjudande detta är. Det har sänkt priset med HELA 30kr. Fantastiskt. Ja, jag är ironisk om någon missade det.
If you liked it then you should've put a ring on it.
Beyonce och vår grupp förklarade hur man dansar till denna låt i fredagskväll.
Det var svårt att få V på bild med stängd mun. Och en bra bild, nej - en bild överhuvudtaget, på mig. Men lika glad för det är jag, men gladast är nog räven!
Varför kan inte hela mitt liv finnas på en och samma plats?
Tillbaka till verkligheten. Glad över att befinna mig i Belgrad. Ledsen att jag är ensam. Jag orkar inte ens diskutera i bloggmonolog hur jag mår. Må vara för att jag knappt sovit en blund på två dagar. Eller så har jag gått och blivit överkänslig mot avsked. Har iofs alltid hatat och varit emot dem.
Alla ni, kära vänner, både i sverige och serbien och ungern och överallt är så vackra. Samtalet med V igårkväll är bara ett färskt exempel: Jag: Mitt hjärta gör ont för att jag ska lämna er. V: Mitt hjärta brast när du sa att du skulle komma, för jag visste att det betydde att du återigen skulle lämna mig.
Mycket tid över till blogg blir det inte med kusin vitamin här. Hela stockholm ska göras, både dag och natt. Mina vänner ska likaså bekantas med denna brud, och återses ( bananerna are finally back in town SAMTIDIGT). Vännerna må vara få men kvalitetstid har de minst sagt förtjänat. Men jag gör mitt bästa för att ni, de samma, ska ha något nytt att läsa när ni är på toa, tuben, eller liknande.
Så mycket att göra hemma idag att jag har svettningar från alla möjliga ytor på kroppen. Varför? För att det är jul om två dagar och för att kusinvitamin anländer ikväll. Måste hinna få till en dusch innan dess också. Med "innan dess" menar jag julen, som det ser ut just nu.
Idag ska bilderna sammanställas. Och jag ska besöka V för första gången 2012. Men mest gläds jag åt bilderna. Nej, vilket skämt. Alla vet varför jag älskar att åka till Nockeby.
V klagade på hur sällan jag skriver på bloggen. Så jag försöker göra något åt detta. Eftersom jag i förra inlägget visade hur nyårsafton började, kan jag dela med mig av hur den slutade - väntandes på tunnelbanan i nästan två timmar. Kärlek. Nothing else.
Väntar på att komplettera nyårsmappen med bilder från V och Ls kameror innan jag lägger upp bilder från kvällen. Tills dess kan ni i alla fall se hur jag rockade temat "guld och gröna skogar".
Den enda bilden jag här där hela klänningen syns. Lite katastrof varning.
Min serbiska favoritförfattare har sagt och skrivit många,många,många kloka saker. Såg detta citat på facebook nyss och fann det både passande och roligt.
Nova godina je za amatere, one koji nikada ne ostaju u kafani posle dvanaest! - Momo Kapor
translate.google gör som vanligt inte översättningen rätta. Men prova kan ni ju.
Jag skulle inte vara jag om jag inte glömde något när jag reser. Men det här är en bedrift även för mig. Min bästa kompis är ju min telefon, som V brukar uttrycka sig. För er (mestadels för Vanja) information tar jag det hela mycket bra. Ingen ångest så länge internet är vid min sida. Ni når mig lättast på det serbiska numret (i smsväg), ring hem till mig i kista annars.
Tydligen fanns det ingen plats för julgran detta år. Och där med basta. Eller så var fallet innan jag hade något att säga om saken. Efter lite omplacering av möbler klämde jag in den i vardagsrummet. Bror var projektledare i dekorationsplacering. Vi är nöjda. Så NU kan julen börja på riktigt.
Ni kan historian om varför mina bilder är mindre bra. Dont give me a hard time. Its christmas.